På Dalboskolan i Frändefors blev E-kampen en del av den ordinarie teknikundervisningen för eleverna i årskurs 9. Till skillnad från tidigare års deltagande, då arbetet genomfördes under två schemabrytande dagar, fick eleverna den här gången utveckla sina idéer under en längre period på höstterminen.
För teknikläraren Natasha Forsebo var det första gången hon genomförde E-kampen. Efter att ha hört positiva erfarenheter från kollegor bestämde hon sig för att prova. Under projektets gång fick hon se eleverna växa, inte minst när de vågade ta kontakt med andra människor och sälja sina produkter. Arbetet gav eleverna möjlighet att utveckla både sina idéer och tilltron till sina egna förmågor.
Tid att tänka om och hitta rätt
När elever ska utveckla en affärsidé är det inte alltid självklart vad de ska göra. Natasha märkte att det var en fördel att låta arbetet ta tid. När en idé inte fungerade kunde eleverna tänka om, diskutera nya möjligheter och hitta en lösning som passade dem bättre.
– En idé kan man inte bara tvinga fram, utan den behöver växa fram. Eleverna har haft tid att tänka, fundera, vända och vrida och sedan landa i något som de känner passar dem, berättar Natasha.
Hon ser en styrka i att eleverna själva får välja vad de vill göra, hur de vill arbeta och vilka de vill samarbeta med. Lärarens uppgift blir att vägleda och stötta dem längs vägen.
– De får äga arbetet från idé till färdig produkt, och vi stöttar i stället för att tala om exakt vad de ska göra och hur de ska göra det. De får tänka fritt, och det tror jag är viktigt för att motivera och engagera dem.
Samtidigt får eleverna lära sig att motgångar är en naturlig del av processen. Alla idéer fungerar inte direkt, men det betyder inte att arbetet är misslyckat. Ibland behöver man tänka om och försöka igen.
Samarbetet gjorde projektet möjligt
För att få ihop arbetet tog Natasha hjälp av skolans studie- och yrkesvägledare, Caroline Elvin. Tillsammans kunde de komplettera varandra och stötta eleverna under olika delar av projektet.
Natasha ansvarade för kopplingen till den ordinarie undervisningen, medan Caroline kunde hjälpa till mer praktiskt inför elevernas säljtillfälle. Det handlade bland annat om att undersöka var eleverna fick stå och sälja, ordna försäljningsplatser och samordna kontakten med kommunen.
Att genomföra ett projekt i verkligheten innebär också att hantera sådant som eleverna kanske inte har tänkt på från början. En försäljningsplats som verkade lämplig visade sig exempelvis vara för dyr, vilket gjorde att de behövde hitta ett annat alternativ.
Försäljningen blev en morot
I början hade eleverna svårt att förstå vad E-kampen faktiskt skulle innebära. Att de skulle få gå ut och sälja sina produkter och behålla pengarna blev en viktig insikt längs vägen.
När de förstod att de själva skulle få bestämma vad pengarna skulle användas till ökade motivationen.
– Jag kunde verkligen lägga upp det som att nu gör ni någonting för er själva. Ni får använda pengarna till precis vad ni vill, säger Natasha.
Säljdagen blev något som många såg fram emot. Eleverna fick lämna den vanliga skolmiljön, möta kunder och arbeta mot ett konkret mål. De fick också möjlighet att samarbeta kring en gemensam upplevelse.
Klass 9 – Dalboskolan
Foto: Vänersborg kommun
Självförtroendet växte i mötet med andra
Att ta kontakt med människor, berätta om sin produkt och försöka få någon att köpa den kan kännas ovant, särskilt för den som inte gjort det tidigare. Natasha såg hur flera elever tyckte att det var svårt i början, men också hur de växte när de väl genomförde det.
– Vi hade flera elever som tyckte att det var jättetufft att åka ut och sälja och prata med andra människor. Men de växte när de gjorde det. Det var roligt att se, berättar hon.
Hon tror att elevernas erfarenheter hemifrån kan påverka hur lätt det känns att ta sig an entreprenörskap. Den som har föräldrar som driver företag eller är van vid att se människor förverkliga egna idéer kan ha andra referenser än den som inte mött företagande på nära håll.
Därför är det viktigt att visa att entreprenörskap inte behöver handla om att uppfinna något helt nytt, utan se vad man har omkring sig och fundera på hur man kan förädla det. Det handlar också om att bygga självförtroende och våga tro på det man gör.”
Natasha lyfter också fram att man inte behöver kunna allt själv för att förverkliga en idé. Det viktiga kan vara att se sina egna styrkor och hitta andra som kan bidra med det man själv saknar.
Från egna intressen till företagande
Elevernas idéer speglade många olika intressen. Vissa intresserade sig för EPA-traktorer, medan andra utgick från intressen som naglar och hårklippning.
Natasha ser möjligheter i flera av idéerna. En elev som är duktig på att göra naglar eller klippa hår har redan en färdighet som skulle kunna utvecklas till en verksamhet. Ändå är steget från att vara bra på något till att se det som ett möjligt företag inte alltid självklart.
– De har ju möjligheterna, men de tänker nog inte alltid på att de faktiskt kan starta ett företag, säger hon.
På så sätt kan E-kampen hjälpa eleverna att upptäcka nya perspektiv på sina egna intressen och vad de skulle kunna leda till i framtiden.
En upplevelse som sträcker sig utanför skolan
För eleverna blev vinsten i E-kampen ytterligare en motivationshöjare. När de förstod att hela klassen skulle få följa med på vinnarresan blev glädjen stor. Samtidigt innebar resan något nytt för vissa elever, som inte tidigare hade rest särskilt långt hemifrån.
Natasha hoppas att erfarenheten kan inspirera eleverna att fortsätta utveckla sina idéer, även om hon förstår att mycket annat tar plats i ungdomarnas liv.
Själv tar hon med sig erfarenheten av att våga prova ett nytt arbetssätt. Hon visste inte från början hur projektet skulle fungera, men med stöd från Caroline blev det möjligt att testa.
Och lärdomen är kanske densamma för både lärare och elever: ibland måste man våga börja, även om man inte vet exakt hur det kommer att gå.
